Dagar har gått sedan uttåget ur Fotbolls EM 2008, och jag har släppt förlusten, och gått vidare. För visst är det jävligt kul när det vankas mästerskap och hela Sverige klär sej i blått och gult som en stor armé, tillsammans står, sitter eller hoppar tillsammans framför teveapparater.
Det är en jävla känsla.

Men, det finns ett antal men. Svensk fotboll är katastrofal. Vi har en allsvenska som är under all kritik. Får vi fram några talanger under vårsäsongen är dom borta under hösten. Får vi tillbaka några avdankade spelare. Så är dom oftast så trötta på fotboll eller har småskavanker att dom bara klarar av att underhålla oss en säsong.
Visst, att Svensk fotboll släpar efter så mycket. Beror på pengar, Spanien, Italien, Ryssland, Tyskland, Frankrike, Danmark, Norge, England, Skottland och allt vart fan det spelas fotboll i Europa. Klubbarna har cash. Dom kan handla dom intressantaste spelarna.
Ute i Europa spelar man höst/vår, i Sverige spelar vi vår/höst. Det gör en jävla skillnad när man kommer ut i Champions League, landslagen kommer ut i mästerskap.

Vi har en lagledare i Lars Lagerbäck som har suttit alldeles för länge på sin post nu, han är tråkig, passiv och rädd för att förlora. Istället för att sattsa på nya namn, Sebastian Larsson väljer han spelare som har vart iskalla och kastats mellan länderna. Läs Chippen. Källström, kanske inte är så ny, men fan så mycket bättre än Daniel "Sidled" Andersson.
Fredrik Stoor var en stoor man som kom in på högerbacken, men inte var det Lagerbäcks förtjänst. Det var Alexanderssons som blev skadad. Henke Larsson gick in och tog Markus Berg, Markus Rosenberg, Johan Elmanders plats på topp.
Sen har han en ännu tråkigare person i Roland Andersson.... Finns inte ord för att beskriva hur tråkig han ser ut.

In med nytt blod på tränarsidan, in med nytt blod på planen. Och försök häng efter övriga Europa.

Tillsist... Sveriges uttåg ur Fotbolls EM, var en seger för fotbollen!

Tillsist del 2. Jag håller på Tyskland under finalen!